Längdåkningsblogg

Märklig satsning


Gällivare satsar seriöst med rördragning och snökanoner i längdskidspåret. Ett beprövat koncept.

Oktober 2012: Jag vet faktiskt inte var problemet är. Kiruna borde vara det snösäkraste alternativet. Vi är oftast (i nio fall av tio) först med natursnö och vi har tidigare än någon annan tillräckligt med kyla för att sätta igång snökanonerna. Allt borde vara tillrättalagt för skidåkning i oktober. Både på längd och utför.

Den här hösten är ganska normal. Varken snö eller kyla kom extremt tidigt. Snökanonerna på Luossavaara startade den 16 oktober och har kunnat gå sedan dess. Men kapaciteten är dessvärre inte speciellt imponerande. Det som tar en vecka för exempelvis Kåbdalis tar minst två veckor för Kiruna.

Det enda Kiruna varit riktigt duktiga på i år är PR. En vecka efter att snökanonerna på Luossavaara startade hölls en presskonferens där Kiruna kommun basunerade ut att de återigen skulle bli först och bäst. Detta genom att utnyttja snökanonerna på Luossavaara för att skapa ett konstsnöspår i underbacke och pisterna samtidigt som det producerades snö för backens behov. Ett konstsnöspår som återigen skulle få klubbar och landslag att vallfärda till Kiruna. Ett 2,2 km långt spår upp och ner för en slalombacke.

Det var många fler skidvänner än jag som spärrade upp ögonen. I stället för att seriöst satsa på längdskidåkning väljer kommunen att lägga en halv miljon i ett projekt som är rent av korkad om man ser det från längdskidåkningens perspektiv. Däremot genialt om man ser det från Luossabackens perspektiv som kommunen numera äger. En halv miljon från ett EU-projekt för att tillverka konstsnö i backen är bra för kommunens ekonomi. Det bekostar näst intill all snöläggning i backen.

Om kommunens satsning för att skapa tidiga längdspår hade varit seriös finns det väl beprövade exempel runt om i Sverige som visar vad som krävs. Gällivare är det senaste. Efter tre-fyra dygns tillräcklig kyla öppnade konstsnöspåret på Hellnerstadion den 26 oktober. En slinga på 1,4 km som nu snabbt förlängs. Kiruna har haft igång snökanonerna i sedan den 16 oktober och har i dag ett fristilsspår på 500-600 meter i underbacken och i anslutning till liftstationen.

Det är näst intill obegripligt att förstår varför Kiruna kommun, med sina unika naturliga förutsättningar, inte väljer att satsa långsiktigt och seriöst i stället för att välja märkliga lösningar som egentligen ingen är förtjänt av.  Ett konstsnöspår i anslutning till Matojärvi skidstadion, på befintliga längdspår, är det enda vettiga. Det skulle göra Kiruna till ett kokurrenskraftigt alternativ, gagna skidklubbarna och garantera tidiga tävlingar på försäsongen.

Vad händer exempelvis om det blir en varm november där natursnön smälter bort samtidigt som Luossabacken redan nu har tillräckligt med snö för att öppna en nedfart. Att öppna en nedfart innebär naturligtvis att det så kallade längdspåret måste plogas bort.
Som tur är har natursnön kommit till Kiruna så det går att åka skidor på befintliga spårsystem. Väderprognoserna för de närmaste två veckorna ser dessutom lovande ut.

Ett billigt, enkelt och snabbt sätt att höja kvalitén på natursnöspåren är att kommunen ”sponsrar” skidklubbarna för snöskottning. Senast det gjordes en snöskottningsinsats var 2002. På liknande förhållanden som nu. Det räddade världscup premiären och kostade inte med än ca 15 000 kronor. Den gången var det inte kommunen som betalde utan en privat entreprenör.

Tomt i spåren...


En mamma med pulkåkande barn var allt som syntes till...

För två år sedan hade vi en förvinter som alla skidälskare drömt om. Dryga två decimeter natursnö och uppemot 20 km längdspår. I oktober. Ändå var det tomt och ödsligt. Kiruna är tyvärr en glömd skidstad och inte längre det snösäkra alternativ som var förstahandsval för landslag och klubbar.

Det går snabbt utför. Den stolta vinterstaden Kiruna är ett bra exempel på vad som händer om man inte jobbar för att värna sitt varumärke. Det behövdes bara två års bortavaro för att sänka snösäkra Kiruna. Bilden talar för sig själv. Gott om snö, närmare två mil spår och bara pulkåkande barn som gillar det.

I Bruksvallarna (Härjedalen) dit många bokat förvinterläger saknades det skidspår. Tala om ödets ironi. För några år sedan var Kiruna det självklara förvintervalet.

Uppdaterad 20120910

Allt var inte bättre förr


Den 13 oktober 2007... Med mycket möda och stort besvär skapade vi tidig vinter.

Allt var inte bättre förr. Tror jag. Det här är fjärde året i rad som Kiruna vill vara snösäker utan konstsnö. Det börjar likna 1970 - och 80 tal. Vi har glömt det konstiga decenniet som inledde 2000-talet med snöfritt långt in i november. Nu är vi karska igen och förstå inte varför det ska satsas pengar på konstnsö.

Bruksvallarna med sin snögaranti från 15 oktober har problem år efter år. I fjol hade vi skidföre den 9 oktober utan en enda snökanon. I år hoppas vi på något liknande. Jag är i det närmaste säker på att den globala uppvärmningen med mycket nederbörd har lett till att vi är TILLBAKA.

Man behöver normalt bara förflytta sig någon mil, i vilket väderstreck som helst, och det är i det närmaste barmark. Kiruna är av väderguden välsignad. Nu är vi allstå uppkäftiga igen och tycker att konstsnö är både fusk, ekonomiskt oförsvarbart och en klimatbov. Hurra vad vi är bra...

Kom gärna och prova på riktig natursnö om en månad...

Uppdaterad 20120910

Från stolt vinterstad till ingenting


Matojärvi skidstadion den 15 oktober 2010.

Det är inte alltid det går framåt. För några år sedan lovade vinterstaden Kiruna åkbara skidspår från den 15 oktober. Nu är all konstsnötillverkning historia, för både längdspår och backe. Kiruna finns idag inte ens med på kartan över tänkbara alternativ för tidig skidträning.

Visst får man som älskare av längdskidåkning bli lite nostalgisk?
- Titta bara på den här bilden. Gällivares skidstolthet Marcus Hellner tränade i Kiruna och berömde oss för vår initiativkraft och satsning på konstnsö. Året var 2007 och bilden är tagen den 20 oktober.
Då var Gällivare inte ens att tänka på.

I år satsar Gällivare sju miljoner kronor på stadion och spårsystem för att klara av World-Cup premiären i slutet på novembe. Marcus behöver inte åka till Kiruna utan har betydligt bättre förutsättningar i Gällivare. Det är bara att gratulera Gällivare och Marcus men det är trist för Kiruna.

Vi hade alla förutsättningar. Kiruna var etablerad och känd för tidiga skidspår. Kirunas varumärke som "snösäker" var i det närmaste oslagbar. Tack vare alla tidigare entusiaster. Här fanns allt. Bra spår, nära boende och en hyfsat stor stad tätt inpå skidspåren. Det fanns också engagerade och skidintresserade i massor som var beredda att hygga i om det behövdes skottas snö eller vara snökanonvakt natteid.

Det flöt på bra under några år. Med hjälp av kommunala- och EU-pengar höll vi en tätposition som den mest snösäkra orten i Sverige, en bra bit in på 2000-talet. Ja faktiskt ända fram till 2007. Men vad hände sedan?
-Varför står snökanonerna stilla idag trots att det är tillräckligt med minusgrader för att tillverka mängder med snö...

Historien bakom Kiruna död som ett snösäkert alternativ är också historien om ointresserade politiker och entreprenörer som trodde på privatisering som en väg till framgång. Kommunen såg en möjlighet att göra sig av med både backe och längdspår och privata entreprenörer såg en möjlighet att göra affär av tidig snö och spåravgifter.

Jag är allt för inblandad för att ge en helt trovärdig bild av orsak och verkan. Jag var själv delägare under några år i det privata bolag som tog över driften av Luossavaara skidbacke och avgiftsbelagda skidpår med konstsnö. Jag lämnade bolaget för ett år sedan när man inte längre hade ekonomiska förutsättningar att satsa på längdspår. Det var nämligen mitt längdintresse som fick mig att satsa tid och pengar i bolaget.

Nu skriver vi 2011. Luossabacken har övergått i det provata bolagets ägo. Ett tiotal snökanoner står stilla och det finns ingen som helst aktivitet i bolaget. Deras hemsida en "önskar en skön sommar" och ser fram emot kommande säsong. Kommunen har inte heller något ansvar. Det är bolaget som äger Luossabacken, liftarna, snökanonerna och pistmaskinen. Det är sannolikt en bättre affär för bolaget att inte driva någon verksamhet. Nu, när bidraget från kommunen är noll kronor.

Nils Gustav

 

Vi är dåliga på att spara snö...

Vi är inte speciellt duktiga på att spara snö.
Snöhög som försvann.

Det är inte mycket kvar av den sparade snön som skulle kunna ha gett ett ett första underlag för skidspår. Förra sommaren försvann den sparade snön i början på juli. I sommar hara den klarat sig ända in i oktober. Mern i sanningens namn så är det lilla som är kvar inte speciellt användbart. I alla fall inte till skidspår.

Det blir att förlita sig på tidig natursnö i år igen. Men det behöver inte innebära att vi inte är först.

 

Klimatsmarta Kiruna

Det är dumt att tillverka snö för längsspår i Kiruna. Det är klimatsmart att vänta på natursnö. Visst finns det många bra argument för att låta bli. Dessutom vet vi att snösäsongen blir tillräckligt lång ändå.

Vi ligger inte speciellt bra till i år heller. Bruksvallarna kan ståta med premiär på längdskidor redan den 29 september. Idag lär de visst ha närmare två decimeter natursnö. I Kiruna har vi knappa centimetern snö. Det är precis så att det ger en föraning om att vintern är på gång.

Det som är bra med Kiruna är att vi slutligen insett att det där med konstnsö och längskidåkning är inget för oss. Vi har järnmalm, gruva och traditionell brukskultur. Så länge LKAB går bra så går det bra för Kiruna. Det finns ingen anledning att satsa pengar på konstlade upplevelser som konstsnö i skidspåren i en stad som har vinter från november till mitten på maj.

Vi har visserligen gjort några försök att blanda oss i leken. Kiruna var länge känd för att kunna erbjuda tidig skidåkning och vi trodde att det ska nog kunna vara så i fortsättningen också utan allt för stora uppoffringar. Vi hade fel. Det finns de som har mera engagemang och intresse och som också är beredd att satsa pengar på det. Både privata entreprenörer och kommuner.

Nu står vi här och hoppas på tidig natursnö så att vi utan att satsa en kommunal krona kan locka till oss skidåkare i massor. Skidåkare som spenderar pengar så att näringsidkare och boendeanläggningar kan tjäna pengar och ge oss kommunala skattekronor. Pricis som förr i världen innan fusket med konstsnö bredde ut sig i landet.

Välkommen till Kiruna Wintercity!
Nils Gustav

PS! Det är gratis att åka skidor i Kiruna. Inga spåravgifter som på många andra skidorter som tjänar pengar på fattiga skidåkare. Det hade det inte varit med konstsnö...

Extra information