Det var lite som förr i världen. En Frusen sjö med knappa halvdecimetern snö. En halvtimma varvet och det kändes riktigt kul. En nostalgitripp och ett bevis på att går att åka skidor i Kiruna i senare delen av oktober om man vill. Allt var som förr ...

Men allt är inte som förr. Kiruna gapar tomt på längdskidåkare. Andra har tagit över trots att vi haft den kallaste hösten på länge. Vi har haft, alla och till med bättre, förutsättningar än någon annan. Ända gapar Kiruna tomt på längdåkare och skidskyttar.

Väl hemma efter dryga timmen skidåkning läser jag i regionalpressen. 40 miljoner kronor i ett nytt EU-projekt, ska satsas på att skapa förutsätnningar för tidig snö i Kiruna. Detta för återigen kunna vara med i leken. 40 miljoner är ganska Mycket pengar för att Leka med snö, Men eftersom det I huvudsak är offentliga pengar så drabbar det ingen eller oss alla.

Jag läser vidare i tidningstexten och får mig till livs att de 40 miljonerna ska satsas på bland annat innovativa och klimatsmarta modeller för att producera och spara snö så att boendeanläggningar och företg som jobbar med skidturism ska kunna tjäna en hacka på tidig skidåkning. Det är bruksorten Kiruna aom det alltid har varit.
-Det offentliga måste fixa snö så att vi kan tjäna pengar på boende och annan service.

Men varför ska vi ha snö redan i början på oktober? Vi som ända har en överlång vinter och svar över all snö som ligger kvar långt in i maj.
- De två-tre veckor eller en månad som det handlar om på förvintern är väl ingen bra affär för någon.
Fel! Det är en jättebra affär för privata företag som säljer boende och annan service om någon annan står för kostnaderna att producera snö. "Någon annan" är då oftast det offentliga (kommunen).

Om företagen i Kiruna, som gnäller över bristande vilja hos det offentliga hade varit Intresserade och engagerade som exempelvis i Härjedalen. Då hade Kiruna fortfarande varit i pool position. I Härjedalen har boendeanläggningar, företag och privatpersoner i Bruksvallarna och Ramundberget satsat miljoner på att bli först och bäst och lyckats med det. Företagen i Kiruna, med alla trymf på hand, hoppas på offentliga pengar och att någon annan ska stå för snökalaset.

Det finns idag en beprövad teknik att på snöbelägga skidspår i kallgrader. En teknik som används av alla seriösa skidorter. Det är inga konstigheter med det. En anläggning med en rörslinga runt ett skidspår där snökanoner producerar snön på plats utan att behöva frakta den med lastbild och traktor. Kiruna med sina fördelar gentemot konkurrerande orter, tidig kyla och kallt gruvvatten, skulle i år kunna ha haft bra skidspår redan Innan första oktober.
Vad är det som är innovativt och klimatsmart med att producera snö på vintern för att Spara och frakta ut det på senhösten när snö kan produceras på plats och Kiruna ändå kan vara först. Sparad snö är bara ett alternativ för skidorter söderut.

Sparad snö är dessutom gårdagens teknik.  I Österikiska Pitztal testas redan morgondagens teknik, nämligen en snöanläggnings som kan producera snö i plusgrader. När Vegard Ulvang, ordförande i FIS längdåkningskommitté var på besök i augusti månad var det uppemot 15 plusgrader och han var imponerad enligt norska skidwebben www.langrenn.com.
- Det är mycket spännande. Tekniken ger oss en helt annan utgångspunkt i Ddskussionen kring skidtunnlar och långa reseavstånd till snö. Vi kan istället åka skidor i det fria. Jag kan i framtiden föreställa mig en skidsäsong från till exempel 1 September till långt in i maj.

Det var för övrigt kul att åka på sjö och natursnö. Det var som förr i världen Innan fusket med konstsnö.

Nils Gustav Labba

>>> Länk till artikeln om Morgondagens snötillverkning

Det är dumt att tillverka snö för längsspår i Kiruna. Det är klimatsmart att vänta på natursnö. Visst finns det många bra argument för att låta bli. Dessutom vet vi att snösäsongen blir tillräckligt lång ändå.

Vi ligger inte speciellt bra till i år heller. Bruksvallarna kan ståta med premiär på längdskidor redan den 29 september. Idag lär de visst ha närmare två decimeter natursnö. I Kiruna har vi knappa centimetern snö. Det är precis så att det ger en föraning om att vintern är på gång.

Det som är bra med Kiruna är att vi slutligen insett att det där med konstnsö och längskidåkning är inget för oss. Vi har järnmalm, gruva och traditionell brukskultur. Så länge LKAB går bra så går det bra för Kiruna. Det finns ingen anledning att satsa pengar på konstlade upplevelser som konstsnö i skidspåren i en stad som har vinter från november till mitten på maj.

Vi har visserligen gjort några försök att blanda oss i leken. Kiruna var länge känd för att kunna erbjuda tidig skidåkning och vi trodde att det ska nog kunna vara så i fortsättningen också utan allt för stora uppoffringar. Vi hade fel. Det finns de som har mera engagemang och intresse och som också är beredd att satsa pengar på det. Både privata entreprenörer och kommuner.

Nu står vi här och hoppas på tidig natursnö så att vi utan att satsa en kommunal krona kan locka till oss skidåkare i massor. Skidåkare som spenderar pengar så att näringsidkare och boendeanläggningar kan tjäna pengar och ge oss kommunala skattekronor. Pricis som förr i världen innan fusket med konstsnö bredde ut sig i landet.

Välkommen till Kiruna Wintercity!
Nils Gustav

PS! Det är gratis att åka skidor i Kiruna. Inga spåravgifter som på många andra skidorter som tjänar pengar på fattiga skidåkare. Det hade det inte varit med konstsnö...

Snöbolaget AB producerade massvis med snö under senvintern för att täcka minst 3 km skidspår. Så här såg snöhögen ut i början på maj månad. Lovande...

Det har producerats snö i Kiruna. Mycket dessutom. Under senvintern gick snökanonerna för fullt och byggde upp en snöhög som hade täckt minst tre km skidspår med ett tre decimter tjockt och fyra meter brett snötäcke. Snöbolaget ville testa modellen med sparad snö i Kiruna. För första gången. Nu är Snöbolaget en erfarenhet rikare. Snö smälter under sommaren.

Så här såg snöhögen ut i mitten på juli. Mindre lovande...

Det ska villigt erkännas att jag nu håller nu håller på att kasta sten i glashus. Jag är nämligen delägare och styrelseledamot i Snöbolaget AB. Men det gör inte det här snösparar-testet mindre ointressant. Nu vet vi att sparad snö smälter snabbt om det ligger på solsidan och inte täcks över. Redan i mitten på juli med mer än två plusgradersmånader kvar av sommaren.  

Det här lilla fiaskot är ett bra exempel på Kirunas sprattlande försök att hänga kvar som en snösäkert alternativ för längskidåkning. Allt vi gör är halvdant utan engagemang och utan finansiella resurser. Vi är nu inne i oktober och har haft nattkallt i mer än en vecka. Snöbolagets tio snökanoner står still under Luossavarabacken. Kanoner som kan producera snö trots att det bara är någon minusgrad med hjälp av det kalla gruvvattnet.

Hade vi haft rörledning för kallt gruvvatten runt en fem km lång slinga så hade vi om några dagar haft åkbara förhållanden, på bra spår, med alla de fördelar vi har. Kyla och kallt gruvvatten.
Men vi har dessvärre tvingats ge upp och det kanske är lika bra. Bruksvallarna och andra orter i Jämtland och Dalarna vill mera och då är det inte mer än rätt att de också vinner dragkampen om tidig skidåkning.

LYCKA TILL
Nils Gustav Labba
Det var kul så länge det varade...